För ett och ett halvt år sedan tillsatte den förra regeringen en utredning om integritetsskydd i arbetslivet. Uppdraget är att föreslå en samlad lagstiftning som anger när och hur det är tillåtet för en arbetsgivare att kontrollera arbetssökande och arbetstagare.

Men det är inte den första gången frågan utreds. I slutet av 1990-talet tillsattes en utredning om integriteten i arbetslivet med tonvikt på drogtester och användning av datorer, e-post och internet i arbetet. Den gången stoppades dock utredningens förslag efter massiv kritik i remissrundan. Flera instanser ville ha tydligare regler bland annat kring övervakning av arbetsplatsen.

Nu är förutsättningarna att lyckas bättre, tror Agneta Runmarker, expert i utredningen Personlig integritet i arbetslivet. Frågor kring integritet och övervakning har blivit allt mer aktuella i takt med att ny teknik flyttar fram gränserna för vad som är möjligt. Därför ökar också behovet av tydliga spelregler.

–Det är ett känsligt område. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet och förslag som stärker den enskildes integritet kan ses som en inskränkning i arbetsledningsrätten.

Uppdraget för utredningen är att lämna ett förslag till reglering av hälso- och drogtester, privat användning av e-post och internet. Man ska också föreslå en lagstiftning som bestämmer hur och när en arbetsgivare ska få begära att få se utdrag ur arbetssökandes belastningsregister.

På utredningens bord ligger dessutom frågan om kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet.

–Det behövs en ram som anger vad som är rimligt för till exempel kameraövervakning i arbetslivet. Det blir tydligare för alla vad som gäller om dessa frågor regleras i en särskild lag. När reglerna är otydliga märker vi att det kommer fler klagomål till Datainspektionen.

På frågan om de anställda har anledning att vara oroliga över arbetsgivarens möjligheter till övervakning svarar Agneta Runmaker både ja och nej.

–Datainspektionen har inte sett så många exempel på när den enskildes integritet kränks, men tekniken finns där och visst sker det tveksamheter. Det kan handla om GPS-sändare på sopbilar eller kameraövervakning av hur ett bygge framskrider. I sådana fall måste man väga kontrollbehovet mot den enskildes integritet.

Utredningens slutbetänkande ska vara klart i oktober 2008 och ska sedan ut på remiss. Hur förslaget till ny lagstiftning kommer att se ut är naturligtvis för tidigt att säga, men Agneta Runmarker tror att tiden är mogen för en lag som tar ett samlat grepp på vad som är tillåtet.

–Det här är komplicerade och känsliga saker och det vore inte fel att få spelregler som alla känner till och accepterar, säger hon.